Intresset för naturvetenskap minskar, eller?

Många elever upplever att naturvetenskap är ett abstrakt ämne, vilket på sikt leder till att det svenska näringslivet kommer att bli mindre konkurrenskraftigt. Den som sagt detta är utbildningsminister Jan Björklund. Regeringen beslöt därför att skjuta till 148 miljoner kronor under fem års tid, vilket bl.a. skulle gå till att öka andelen behöriga lärare i naturvetenskapliga ämnen.

Detta tillkännagivande gjordes i augusti 2012, och verkar ha gett ett snabbt resultat. I december samma år presenterades nämligen resultaten av undersökningarna Pirls och Timss, som görs varje år och som läses med skräckblandad förtjusning av skolpolitiker runt om i Europa. Undersökningarna visar nämligen vilka kunskaper elever i olika länder har i ämnen som naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Dessa undersökningar brukar inte vara rolig läsning för svenskar, och de används ofta som argument för att förändra saker i den svenska skolpolitiken.

Hur klarar sig svenska elever?

Men 2012 var undersökningens resultat inte enbart negativa för Sverige. Några saker som man kunde bena ut ur rapporten var följande:

  • Antalet svenska elever vars läskunskaper nådde de högsta nivåerna hade minskat i undersökningen för år 2012.
  • Antalet elever som nådde medel- eller grundnivå hade ökat jämfört med tidigare år.
  • Flickornas resultat i läsning hade försämrats mer än pojkarnas, men flickorna läste fortfarande bättre.
  • Ingen könsskillnad märks i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
  • Elever vars föräldrar är födda i Sverige lyckas bättre i skolan än de vars föräldrar inte är det. Eleverna med invandrarbakgrund är dock mer positivt inställda till matematik och naturvetenskap.

Sverige ligger under snittet i Europa i matematik. Både Finland och Danmark når bättre resultat. Allra bäst lyckas dock elever i Singapore, Kina, Japan och Sydkorea.